Made by Eli-Chan

Har virkat alla delarna till de första ami dogs, det blev chihuahua hundar. Ska bara sy ihop dem, så ska ni få se hur söta de blir.// Eli-chan

Den senaste veckan har jag varit på mösshumör. Det har virkats en hel del mössor, i olika former, storlekar och mönster. Alla fem mössorna är virkade i ullgarn eller ryagarn. Här kommer bilder på resultatet. Hittade mönstren för ett tag sedan fast har inte hänt för att virka mössor förrän nu. Tyvärr, kommer jag inte ihåg vart jag hittade mönstren, men de är på japanska.

Dessa är virkade i ryagarn och virknålar i en mindre storlek än vad de angav i mönstren. Mmm..., reslutaltet? Den ena (den till vänster) blev OK, skulle nog har sträkt blomman innan den syddes på, men jag fick i alla fall på mig den. Den andra (den till vänster), skulle jag nog behöva ett mindre huvud för att få på den. Annars tycker jag att den blev rätt så fin. Få väl fixa ett mindre huvud då. :)

Mest nöjda blev jag av dessa. Den rosa/gröna ryagarns mössan är virkade enligt orginalmönstret. Hm..., man hade väl trott att en har lärt sig av sina misstag. Nej, nej inte Eli-chan, hon envisas med att använda ryagarnet som är för tunt. Fast den är perfekt som barnmössa.

Den beigea mössan är virkade i 100 procentig tre-trådigt ullgarn och den är modiferad. Helt plötsigt hade jag ett för litet huvud. Fick riva upp flera gånger innan storleken passade. Det bruna bandet blev pricken över i:et, tycker jag. Bandet köpte syrran på secod hand, när jag fick det visste jag inte riktigt vad jag skulle ha den till och visade nog inte riktiga uppskattning, så här kommer den TACK! // Eli-chan

När syrran var hemma från Södertälje för ett tag sedan, ville hon ha en present till sin kollega. Önskemålet var en sköldpadda eller en padda. Så hon fick välja mellan sköldpaddorna som jag virkade med mönster från "Virka amigurumi" och en padda, som jag efter lite letande på nätet hittade mönster på. Mönster finns här.

Det var ett svårt val (enlig henne själv), men som i slutändan hamnade på paddan. Paddans ögon är säkerhetsögon av plast, virkad i akryl garn och stoppad med syntetisk allergi testad vadd. Detta gör den tvättbart i 30 grader.

 

Har annars tänkt på att stoppa mina gurumisar med ull, som Fröken Elsas möss (fick lite tips från henne), men är fortfarande lite osäker. Måste nog kolla upp lite mer om det innan jag bestämmer mig. Skulle vara kul och testa det dock, så vi få se....// Eli-chan

Ännu ett japansk mönster (mönstret hittar du här). Denna gången blev det en apa och han blev så sööt. Honom påbörjade jag för ett tag sedan, men han blev mitt första "UFO" (un finish objet). Vet inte varför, ville bara inte sy ihop honom. Och sedan var jag ju tvungen att fixa en bröllopspresent till kusinen. Lika bra det, för efter katter kände jag plötslig för att återuppta min UFO. Och resultatet blev Tiko, han är ca 34 cm från huvud till tå och virkad i restgarn. Tiko är bara tre veckor gammal, men redan ett busfrö. Han är nyfiken av sig och älska att klättra och bada.

Hi...Tiko har hittan sin favorit badbalja och han har inga problem med att ta sig i och ur den på egen hand.

Varning för busapa! Det var nära att Tiko välte min glasburk med lyckostjärnor. Det var när ögat och Tiko vågade inte titta, men som tur fanns Eli-chan i närhenten och kunde rädda situationen. Efteråt försökte han blidka mig genom att se oskyldigt söt ut. Gissa om han lyckades!

// Eli-chan

Min kusin gifte sig i förra måndaden och vad fick hon, om inte mina unika virkade katter (hon älskar ju katter och har en själv). De två första blev jag inte riktig nöjda med så jag virkade två till. Totalt blev det fyra katter på en vecka, tala om att det händes i händerna och handlederna efter det.

Nedan är bilder på Anni och Bori, som blev det lyckliga paret som fick åka till min kusins bröllop i Schweiz.

Visst blev de fina, fast de fick mycket hjälp av de andra katterna. Utan dem hade Anni och Bori inte blivit så fina som de blev. Jag har bildbevis på det.

Jag fick säga till och förklara flera gånger att Anni bara ska gå på bröllopet och inte själv delta i den, hon behöver ingen slöja, men det hjälpte inte. De andra tjejerna gick inte att stoppa, det var deras första bröllopsfest och eftersom de själva inte fick åka så gjorde allt och lite till för Anni. Jag hade inte hjärtat att stoppa dem och Anni hade ju så roligt.

Klara och fina fick de först åka med posten till Södertjälje till syrran och sedan åka med henne till Schweiz. //Eli-chan

// Eli-chan

För dem som älskar katter, få ni inte missa amineko katterna, mönstren finns här. Sidan är på japanska, men det finns några mönster på engelska (längst till höger), bla kattmönstret. De, jag har virkat är dock på japanska. Fast det är inte så svårt, om man utgår från den engelska versionen. När man väl lärt sig att tyda diagramen, så spelar det inte så stor roll vilket språk mönstren är på.

Min första Amineko var den lilla lila katten, Neko-san. Halsduken utav restgarn improviserade jag fram, inte så dumt. Eftersom mönstren var på japanska så var det extra spännande att se resultatet. Min andra katt blev en stor katt (vilket jag inte visste vid tiden), Nene.

Nene är min favorit kattmodell, lätt att fota, blir alltid bra och viktigast av allt, klagar inte. Nene är runt 50 cm från top till tass. Vikt, öh...hmm, den är lite känslig, så den talar vi inte om. Extra vikt i kroppen löste jag med hjälp av mineralstenar. Nene älskar att sova, kan sova var som helst. Även under fotoshootings och sina testunder. //Eli-chan

Amigurumis är perfekta presenter (tycker jag). Var och en av dem är unika, speciella och handgjorda med massor av kärlek. I år tog två av mina kusiner studenten, så jag gjorde två vita/beigea björnar med studenthatt som present till dem. Tyvärr så har jag inga bilder på dem, fast uppskattade blev dem. Jag köpte Mia's virkbok, lite tunn kanske, men annars är den jätte bra. Om ni inte hört det, så ska det bli en uppföljare. I boken fanns det olika mönster på fötter. Så jag testade och gjorde några andra björna (samma garn, fast lila denna gången) med händer och fötter från Mia's mönster. Testade även olika ögon. Resultatet, Koji och Coco.

Coco är mycke tjejig björn. Hon är ca 30 cm från öra till tass och vikten, hm. man ska aldring tala om en dams vikt. Hon är stoppade med mineralstenar, så hon är inte lätt som en fjäder precis. Dock kan jag säga att hon väger mer än Koji, men säg det bara inte till henne. Henne testade jag med att brodera ögonen, vilket jobb det var. Vet inte hur många gånger jag fick göra om innan det blev bra. Fast kawaii blev hon. // Eli-chan

Så ser kitty ut med mössan uppe. Herr Groda var betydlig lättare att göra. Kanske för att jag hade fått lite "erfarenheter". Efter mina Hello Kittys var helt plötsligt de flesta amigurumisar inte svåra.

Lammet heter BeBe och rosa björn??? hmm....finns de? Ja men, vem har sagt att amigurumisar måste vara realistika. Rosa björna finns, jo då i Eli-chans värld finns de, så de'så. //Eli-chan

Kan absolut inget om bloggandet, helt "bloggnovis", så detta är mitt allra första inlägg i min första blogg. Vilken tid det tog att fixa till bloggen, trots att jag hade hjälp av min kusin.  Det har nästan tagit tre månader, fast det känndes mer som tre år. Hmm... överdrev nog lite. Nå, har bara mid själv att skylla på eftersom jag inte tyckte om de layouter och bakgrunder som fanns till hands på blogg.se. Med tanke på att jag inte kunde något om html, kodning eller ens hur en blogg var uppbyggd, så tycker jag att resultatet inte blev så dumt. Nu gäller det bara att börja med bloggandet.

Så vad är detta för en blogg? Detta kommer att bli en virkblogg med massor av amigurumisar. För ett halvår sedan började jag virka min allra första armigurumi och sedan dess är jag helt fast, man blir bara så glad utav att se dem. Det finns många duktiga bloggare/ hantverkare som dela med sig av sina verk och erfarenheter, så jag vill också visa upp mina sötnosar och kanske göra någon annan glad. //Eli-chan

Min första amigurumi. Virkat av restgarn som jag köpt hos röda korset. Det var inte lätt alls kan jag säg.

Ugglorna och hunden var betydligt lättare att göra.